Program Verbum Divini Församling Kontakt Skillnaden Barn och ungdom Hemsidan
 

 

Familjen Jattus Zambia-resa

I augusti i år hade vår familj förmånen att få besöka allas vårt gemensamma projekt som stöder föräldralösa barn i Zambia. Två vuxna och en ettåring packade ner allt nödvändigt i ett par stora resväskor och styrde nervösa iväg mot flygfältet. Med i bagaget fanns bl.a. minivattenkokare, tygblöjor, nattmössa och några kilo barnmat. Resan hade funnits med i tankarna så länge att ingenting viktigt borde vara glömt.

Flygresan var lång men gick bra, och när vi landade i Ndola möttes vi av Patricia och Samuel Kayekesi. Samuel är Andrews och Patricias son. Vi fick bo i projektets guest house, granne med Kayekesis. Patricia hade ordnat med hemhjälp åt oss. Hon heter Angela och har undervisat food and beverage production vid Mpatamatu Technical and Business College under en 3 mån lång kurs. Angela såg till att vi fick mycket god mat under hela vistelsen där.

Tack vare att Juha besökt Mpatamatu tidigare var vi förberedda på förhållandena där. Vi visste att vårt besök skulle infalla under torrperioden och vi visste också att detta kun de betyda ganska lite vatten i kranen. Hur lite var vi dock inte förberedda på. När vi anlände var det veckoslut, och under lördag och söndag kom det inget vatten alls. Om vi inte haft så fantastiska värdar skulle vi haft det knepigt att klara oss, men Kayekesis fixade en tunna med vatten som vi kunde använda för att tvätta oss. Under vardagarna gällde det att se till att vara uppe kl. 6 på morgonen, för då kom det vatten ur en kran som fanns utanför köksdörren. Vid 7-tiden på morgonen sinade kranen, så om man inte fyllt sina tunnor och hinkar vid det laget så fick man vänta ett dygn med att tvätta sig. För oss var det ok. Vi kunde köpa dricksvatten på flaska i butiken. Men hur klarar de lokala sig över torrperioden. Vad dricker de? Och vem i hela friden har kommit på att installera toaletter som skall spolas med vatten i alla husen i stan?

Under resans gång fick vi bekanta oss med Mpatamatu Home Based Cares (MHBC) verksamhet på flera olika sätt. En stor del av tiden tillbringade vi vid centret som är hjärtat i MHBCs verksamhet. Det är basen för de anställda och dit kan lokalbefolkningen komma för att få hjälp med olika saker. Ett par dagar ordnades t.ex. utdelning av barnkläder som skickats från USA, och under dessa dagar kryllade det av barn som väntade på sin tur på gården utanför centret. Andra dagar fylldes centret av sång när eleverna i Mpatamatu Technical and Business College övade in program som de skulle framföra under sin examensfest när de utexaminerades från skolan. Den examensfesten blev en riktig glädjefest som vi också fick vara med och erfara. Att endel elever får sin examen kan fungera som inspirationskälla för andra ungdomar och sporra dem att fortsätta sina studier. Under resan fick vi dessutom inspektera en alldeles ny skolbyggnad som kommer att tas i bruk inkommande läsår. Den kommer att höja skolans profil och förhoppningsvis locka många nya studeranden att utbilda sig och få ett yrke.

Vi gjorde också hembesök hos några av de familjer som får understöd via MHBC. När projektet inleddes år 2008 koncentrerades en stor del av hjälpen till att ge ekonomiskt stöd och akut mathjälp till familjerna, samt att ekonomiskt stöda barnens och ungdomarnas skolgång. Nu fick vi se att insatserna inte varit förgäves. Projektet har gått framåt och idag får familjerna utsäde istället för majsmjöl och de odlar sin egen mat. Projektet har anställt en odlingsinstruktör som åker runt till familjerna och hjälper dem att sköta sina små trädgårdsodlingar och majsfält. Flera familjer, de som hade egen brunn på går den, hade jättefina och grönskande träd gårdar, andra kämpade med bristen på vatten och gjorde så gott de kunde. De flesta hade dock lyckats med majsskörden och fått ge tre majssäckar var tillbaka till projektet för att användas som mat hjälp i den mån det ännu behövs.

Även om projektet gått framåt är det mycket annat som stampar på stället. Arbetslösheten är fortfarande hög och infrastrukturen förfallen. Under våra två veckor i Mpatamatu var det ovanligt många elavbrott, vilket berodde på att elbolaget installerade prepaid-mätare i alla hushåll i området där vi bodde. Här efter skall man alltså betala för sin el i förväg. Några av gruvorna i området har öppnats på nytt efter att ha varit stängda en lång tid, vilket åtminstone tillfälligt gett jobb åt en del av befolkningen, men hur långa avtal det handlar om är osäkert. Ungdomarna som får sin utbildning vid Mpatamatu Technical and Business College får förbereda sig på att försöka sälja sina nyvunna kunskaper så gott det går. Examensfesten som vi fick vara med på kändes dock mycket hoppingivande. De nyutexaminerade ungdomarna var fulla av framtidstro och nya små företag kommer säkert att grundas.

Mot slutet av resan var det en ganska trött men nöjd familj som började förbereda sig för hemfärden. Alla hade vi nya erfarenheter i bagaget. Båda söndagarna vi befann oss i Mpatamatu besökte vi den kyrka där Andrew är pastor. Människorna där var mycket välkomnande och stämningen varm. Temat för Andrews predikan i båda gudstjänsterna var kroppen som en bild för församlingen, och hur vi kan hitta vår funktion och vårt sätt att bidra. Temat kunde lika väl gälla Betel eller vilken församling som helst också i Finland. Under resan kändes det som om både teori och praktik knöts ihop. Vi lär de oss hur viktigt det är att dela med sig av sig själv, sin tid och det man har. Hur skulle vi ha klarat oss utan våra värdar? Hur skulle vi ha klarat oss utan det vatten som bars till vår dörr? Hur lite skulle vi inte ha fått ut av resan utan de människor som tog sig tid att prata med oss och lära känna oss? Hur viktigt är det inte att både kunna ge och ta emot. Och ettåringen? Vad lärde han sig? Han lärde sig att gå.

Sofia Jattu

Aaron leker med ett barn i Love Center Fellowship kyrkan i Mpatamatu medan
församlingen lyssnar på predikan och bläddrar sina biblar

Juha Jattu undervisar metalläraren och några elever att använda
AutoCAD- modelleringsprogrammet

Familjerna har fått stöd att starta trädgårdar kring sina hus.
Mest odlar man kinakål och lök som klarar sig bra under torrperioden
bara man vattnar dem ordentligt

Eleverna övar en dans för examensfest

 

  Helsingfors baptistförsamling   Skillnadsgatan 1   00130 Helsingfors
Epost: betel @ skillnaden.net    webmaster