|
Familjen Jattus Zambia-resa
I
augusti i år hade vår familj förmånen att få besöka allas
vårt gemensamma projekt som stöder föräldralösa barn i
Zambia. Två vuxna och en ettåring packade ner allt
nödvändigt i ett par stora resväskor och styrde nervösa iväg
mot flygfältet. Med i bagaget fanns bl.a. minivattenkokare,
tygblöjor, nattmössa och några kilo barnmat. Resan hade
funnits med i tankarna så länge att ingenting viktigt borde
vara glömt.
Flygresan var lång men gick bra, och när vi landade i Ndola
möttes vi av Patricia och Samuel Kayekesi. Samuel är Andrews
och Patricias son. Vi fick bo i projektets guest house,
granne med Kayekesis. Patricia hade ordnat med hemhjälp åt
oss. Hon heter Angela och har undervisat food and beverage
production vid Mpatamatu Technical and Business College
under en 3 mån lång kurs. Angela såg till att vi fick mycket
god mat under hela vistelsen där.
Tack vare att Juha besökt Mpatamatu tidigare var vi
förberedda på förhållandena där. Vi visste att vårt besök
skulle infalla under torrperioden och vi visste också att
detta kun de betyda ganska lite vatten i kranen. Hur lite
var vi dock inte förberedda på. När vi anlände var det
veckoslut, och under lördag och söndag kom det inget vatten
alls. Om vi inte haft så fantastiska värdar skulle vi haft
det knepigt att klara oss, men Kayekesis fixade en tunna med
vatten som vi kunde använda för att tvätta oss. Under
vardagarna gällde det att se till att vara uppe kl. 6 på
morgonen, för då kom det vatten ur en kran som fanns utanför
köksdörren. Vid 7-tiden på morgonen sinade kranen, så om man
inte fyllt sina tunnor och hinkar vid det laget så fick man
vänta ett dygn med att tvätta sig. För oss var det ok. Vi
kunde köpa dricksvatten på flaska i butiken. Men hur klarar
de lokala sig över torrperioden. Vad dricker de? Och vem i
hela friden har kommit på att installera toaletter som skall
spolas med vatten i alla husen i stan?
Under resans gång fick vi bekanta oss med Mpatamatu Home
Based Cares (MHBC) verksamhet på flera olika sätt. En stor
del av tiden tillbringade vi vid centret som är hjärtat i
MHBCs verksamhet. Det är basen för de anställda och dit kan
lokalbefolkningen komma för att få hjälp med olika saker.
Ett par dagar ordnades t.ex. utdelning av barnkläder som
skickats från USA, och under dessa dagar kryllade det av
barn som väntade på sin tur på gården utanför centret. Andra
dagar fylldes centret av sång när eleverna i Mpatamatu
Technical and Business College övade in program som de
skulle framföra under sin examensfest när de utexaminerades
från skolan. Den examensfesten blev en riktig glädjefest som
vi också fick vara med och erfara. Att endel elever får sin
examen kan fungera som inspirationskälla för andra ungdomar
och sporra dem att fortsätta sina studier. Under resan fick
vi dessutom inspektera en alldeles ny skolbyggnad som kommer
att tas i bruk inkommande läsår. Den kommer att höja skolans
profil och förhoppningsvis locka många nya studeranden att
utbilda sig och få ett yrke.
Vi
gjorde också hembesök hos några av de familjer som får
understöd via MHBC. När projektet inleddes år 2008
koncentrerades en stor del av hjälpen till att ge ekonomiskt
stöd och akut mathjälp till familjerna, samt att ekonomiskt
stöda barnens och ungdomarnas skolgång. Nu fick vi se att
insatserna inte varit förgäves. Projektet har gått framåt
och idag får familjerna utsäde istället för majsmjöl och de
odlar sin egen mat. Projektet har anställt en
odlingsinstruktör som åker runt till familjerna och hjälper
dem att sköta sina små trädgårdsodlingar och majsfält. Flera
familjer, de som hade egen brunn på går den, hade jättefina
och grönskande träd gårdar, andra kämpade med bristen på
vatten och gjorde så gott de kunde. De flesta hade dock
lyckats med majsskörden och fått ge tre majssäckar var
tillbaka till projektet för att användas som mat hjälp i den
mån det ännu behövs.
Även om projektet gått framåt är det mycket annat som
stampar på stället. Arbetslösheten är fortfarande hög och
infrastrukturen förfallen. Under våra två veckor i Mpatamatu
var det ovanligt många elavbrott, vilket berodde på att
elbolaget installerade prepaid-mätare i alla hushåll i
området där vi bodde. Här efter skall man alltså betala för
sin el i förväg. Några av gruvorna i området har öppnats på
nytt efter att ha varit stängda en lång tid, vilket
åtminstone tillfälligt gett jobb åt en del av befolkningen,
men hur långa avtal det handlar om är osäkert. Ungdomarna
som får sin utbildning vid Mpatamatu Technical and Business
College får förbereda sig på att försöka sälja sina nyvunna
kunskaper så gott det går. Examensfesten som vi fick vara
med på kändes dock mycket hoppingivande. De nyutexaminerade
ungdomarna var fulla av framtidstro och nya små företag
kommer säkert att grundas.
Mot
slutet av resan var det en ganska trött men nöjd familj som
började förbereda sig för hemfärden. Alla hade vi nya
erfarenheter i bagaget. Båda söndagarna vi befann oss i
Mpatamatu besökte vi den kyrka där Andrew är pastor.
Människorna där var mycket välkomnande och stämningen varm.
Temat för Andrews predikan i båda gudstjänsterna var kroppen
som en bild för församlingen, och hur vi kan hitta vår
funktion och vårt sätt att bidra. Temat kunde lika väl gälla
Betel eller vilken församling som helst också i Finland.
Under resan kändes det som om både teori och praktik knöts
ihop. Vi lär de oss hur viktigt det är att dela med sig av
sig själv, sin tid och det man har. Hur skulle vi ha klarat
oss utan våra värdar? Hur skulle vi ha klarat oss utan det
vatten som bars till vår dörr? Hur lite skulle vi inte ha
fått ut av resan utan de människor som tog sig tid att prata
med oss och lära känna oss? Hur viktigt är det inte att både
kunna ge och ta emot. Och ettåringen? Vad lärde han sig? Han
lärde sig att gå.
Sofia Jattu

Aaron leker med ett
barn i Love Center Fellowship kyrkan i Mpatamatu medan
församlingen lyssnar på predikan och bläddrar sina biblar

Juha Jattu
undervisar metalläraren och några elever att använda
AutoCAD- modelleringsprogrammet

Familjerna har fått
stöd att starta trädgårdar kring sina hus.
Mest odlar man kinakål och lök som klarar sig bra under
torrperioden
bara man vattnar dem ordentligt

Eleverna övar en
dans för examensfest
|