Skillnaden 4/1996

Jesus tog bröden, tackade Gud och delade ut till dem som var där, likaså av fiskarna så mycket de ville ha. När de var mätta sade han till sina lärjungar "Samla ihop de stycken som blivit över, så att inget blir förstört." Joh.6:11f (NT-96)

Fast vi kanske inte alltid upplever att vårt liv, eller församlingens, flödar över av välsignelser så tror jag att det åtminstone i mitt liv finns mycket som jag välsignats med som jag kanske inte tar tillvara på allra bästa sätt. Jesus välsignar bröden och fiskarna och de räcker till för 5000 män samt kvinnor och barn. Detta är undret och det iögonenfallande, detta är sånt som vi gärna läser om både i bibeln och i kristen press för att stärka vår tro. 

Framförallt tänker man kanske på de ekonomiska medel som församlingen förvaltar och som vi ber att Herren skall välsigna - det är naturligt och primärt. Vi skall se till att vi inte strör pengar omkring oss på ett oansvarigt sätt. Men viktigast av allt är ändå det som Gud själv har lagt ner i varje människa av begåvning, intressen och personlighet. Allt detta har Jesus välsignat för att det skall komma vår samtid till del. Låt oss ta vara på allt så att inget blir förstört.

av Sam Pettersson

Tron som livshållning

Tron är en fast tillförsikt om det vi hoppas på, en förvissning om saker vi inte kan se (Hebr 11:1)

Tron är ett mysterium. Den är Guds gåva, den kommer av att Guds ord presenteras och tas emot, och den är människans svar på Guds erbjudande om nåd och gemenskap.

Bibeln är grunden för den som vill ha den kristna tron som livshållning. Denna bok, en sammanställning av berättelser, ordspråk, böner och brev illustrerar vad det innebär att leva med tron som grund för hela ens livsåskådning. Bibelns böcker ger oss bilder, människor, tänkvärda ord och en inbjudan till en personlig Gudsrelation genom Jesus Kristus.

Tro är inte vetenskap. Men den har sina egna lagbundenheter som det kommer an på varje troende att utforska och leva efter. På samma sätt som man går på föreläsningar i olika ämnen för att lära sig mera, kan genom att läsa Bibeln i stillhet och med eftertanke få en djupare insikt i vad tro är. 

Om den kristna församlingen har något att förmedla så är det något om tro. Liksom man konsulterar en bilservice för att få bilen lagad, eller besöker en matvaruaffär för att köpa mjölk, är det (och borde vara det ännu mer) naturligt att en församling eller en enskild kristen kan ge en inblick i trons mysterium. Mera krävs inte heller, vi är ju endast kallade att vittna om det vi själva sett, hört och upplevt.

Jesus berättar för sina lyssnare om några av trons lagbundenheter, dvs vad som händer när tron sätts i funktion. - Bed så skall ni få, sök så skall ni finna och klappa på så skall det öppnas för er. Tron öppnar alltså en ny dimension i vårt liv. Men tro är inte magi, den är snarare ett mysterium som det tar tid, ja, hela livet att utforska. Det handlar inte om automatik eller vattentät logik, där en viss bön alltid medför ett visst resultat. Därför kan man inte säga att det är någon människas förtjänst att man erhåller ett bönesvar, inte heller att det är någons fel att det man bett om inte händer. Verklig tro handlar om att hålla fast vid sin övertygelse i avsaknad av "bevis". Här möter vi tron som en attityd, en livshållning.

Bönen är är pulsen i den troendes liv. Det händer något med en människa när hon ber och tron sätts i funktion. Man vänder sig bort ifrån sig själv mot Gud. Man vill underordna sig hans vilja, som inte längre utgör ett hot, utan en livslinje. Man börjar upptäcka människor i sin omgivning och hitta sin plats i tillvaron. 

Tron är alltså ett sätt att uppfatta livet, skapa en mening och förhålla sig till döden.

Tro är att göra vissa randanteckningar kring händelser och beslut man gjort. När man efteråt betraktar sitt eget liv, eller ett folks historia kan man genom tron, genom den insikt den helige Ande ger, se hur Gud gripit in på olika sätt. Wilfrid Stinissen uttrycker det så här (Vardagsord s.76): "Gud talar genom din egen djupa vilja". Denna djupa vilja är den del av vår person som står i kontakt med den helig Ande. "Gud talar också" genom händelser, omständigheter, möten med människor och böcker...Mycket av det som händer omkring dig innehåller ett hemligt budskap. Det gäller att deschiffrera det, att i den kaotiska, anonyma massan av skeenden upptäcka ett 'Du'". 

Jani Edström

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -- - - - -  - - - - 

Denna betraktelse är ett utdrag ur den första av de predikningar som ingår i höstens serie "Trons många dimensioner".  Red.

Det nya seminariet i Prag - en pärla

International Baptist Theological Seminary i Prag

Många som studerat i Rüschlikon på Baptist Theological Seminary kan väl inte tro att det nya seminariet i Prag kan mäta sig med detta vad gäller skönhet, frid och ro. Jag kan inte heller uttala mig i frågan annat än från Prag-horisont, men vad jag såg där var mycket fint, välordnat och vackert. Det nya seminariet, som också i.o.m. flyttningen fått ordet ´International` framför, ligger i en vacker dalgång. Området väster om seminariet är ett naturskyddsområde med alla möjliga och omöjliga centraleuropeiska lövträd, en liten bäck rinner ner från en sjö 4-5 kilometer längre bort, där det också finns en öppen simbassäng , tennisplan och pingisbord för sommarbruk. Rådjur och vildsvin strövar omkring och jag såg också ett rovfågelspar som jag närmast skulle identifiera som glada. Den vackra naturen inbjöd till långa promenader och t.o.m. en liten "länk" en sen kväll!! Dalen är mycket bördig och omgivningarna var tidigare något av Prags "kornbod". Huvudbyggnaden på seminarieområdet är byggd på 1700-talet av en storbonde och bagare som tidigt förstod sig på att uttnyttja dalens möjligheter. Men området har också en mörkare närhistoria; Under andra världskriget hade tyska Gestapo byggnaderna som sitt centrum. Dels som kontor och högkvarter, dels som genomgångslokaler för fångar och personer på väg till koncentrationslägren. Bl.a. barn och kvinnor från byn Lidice, 30 km från seminariet, som nazisterna utplånade 1941 hölls i baracker på seminarieområdet. Mentrots allt detta är historien om hur seminariet kom sig till denna by, Jenerálka, värd att berättas. IBTS-rektorn John David Hopper berättar:

"I september 1993, några månader efter att Southern Baptist Convention beslutat dra in alla medel till seminariet, beslöt EBF att seminariet skulle flyttas från Schweiz. Men vart? Men än en gång skulle erfarenheten visa att även om vi är osäkra på vårt nästa steg så kan vi vara säkra på Gud. Paulus skriver i Ef.3:20 "Han som verkar i oss med sin kraft och förmår göra långt mer än vi kan begära eller tänka, hans är härligheten..." 

Redan innan vi var säkra på att vi skulle flytta från Schweiz inbjöd den protestantiska teologiska fakulteten vid Karlsuniversitetet oss att komma till Prag. De erbjöd oss akademiskt erkännande för vår examen och juridisk hjälp vid en eventuell flyttning. Efter att IBTS beslutat sig för Prag hjälpte dekanus och fakultetens jurist till att hitta fastigheten innan den officiellt ens fanns till salu till ett mycket gott pris. 

Köpeskillingen måste betalas och köpeavtalet undertecknas innan fastigheten i Schwiez kunde säljas, och vår bank nekade oss lån med motiveringen att vi redan intecknat fastigheten upp till skorsstenstoppen. Just då med tre dagars tid att hitta finansiärer kommer ett erbjudande om lån från en kristen Schwizisk bankir. Vi kunde köpa fastigheten i Prag och börja renoveringen!!

Trots den ekonomiska nedgången och låga priser på fastighetsmarknaden lyckades försäljningen av Rüschlikon över förväntan. Med hjälp av presidenten i Schweiziska baptistunionen som är affärsman med goda kontakter behövde vi inte betala någon provision på försäljningspriset. OCH kapellet fick bli kvar i församlingens ägo!! Företaget som köpte fastigheten erbjöd sig t.o.m. att plantera en trädhäck runt kapellet för ökad avskildhet. Men historien slutar inte här. Det enorma arbetet med att renovera den fastigheten i Prag som tidigare fungerat som el- och kabelfabrik fordrade en enorm arbetsinsats. Under ledning av North Carolina Baptist Men har över 1200 volontärer arbetet med renoveringen jämsides med kontrakterade byggare. I höst kommer första fasen att vara avslutad och en stor öppningsceremoni kommer att hållas i april. `God is able´ - Gud förmår!"

Nåväl studierna då - hur var de? Tre veckor är en mycket kort tid för att sätta sig in i olika ämnen och discipliner, men det som gav mig mest var nog Gamla Testamentets exegetik med betoning på att söka förstå något av den kulturella och sociala bakgrunden till de dryga 1000 år under vilka GT sammanställdes. GT professorn vid seminariet, dr. Raymond Hobbs, från Wales/Kanada var en ypperlig föreläsare och också en mycket kunnig antropolog och arkeolog som deltagit i flertalet utgrävningar i Israel. Föreläsningarna om mission utgående från Jesaja boks texter om den lidande tjänaren gav också ett mycket starkt intryck. Reginald Harvey, snart pensionerad director för British Missionary Society (för övrigt grundat av William Carey) kunde med sin enorma kunskap och sin brittiska humor levandegöra många av de speciella kulturella hinder som vi har att överbrygga och förstå i allt missionsarbete.

Men det som nästan alltid ger mest i dylika sammanhang är gemenskapen och samtalen med lärare och deltagare från snart sagt varje hörn av Europa. Tyvärr var västeuropa ganska svagt representerat, men Portugal, England, Danmark och Finland ger ju ett ganska bra tvärsnitt av Europa - Ja jag höll på att glömma Malta, med 300.000 invånare och 40-50 medlemmar i baptist-församlingen/samfundet, utgjorde maltesen Thomas procentuellt sett en mycket stor del av sitt samfund! Central- och östeuropa var välrepresenterat med 5-6 representanter var från Polen och Ryssland, 8 från Rumänien, 3 från Slovakien och en från Litauen och Moldavien. Trots att vi hade väldigt olika uppfattning bl.a. i frågan om kvinnopastorer så var den varma gemenskapen och delgivandet i bl.a. kvällsbönen, Vespern, något som överskred olikheterna i teologisk uppfattning. Inte minst när vi bad för varandras länder och problem eller möjligheter kom vi varandra mycket nära. Den mera studentikosa delen innefattade bl.a. Texas-party, Olympiad och inte minst den internationella kvällen för fria förmågor. Den rysk-maltesiska duetten på ryska och maltesiska fullkomligen dränkte seminariet i skratt och applådåskor. Trots att åldersstrukturen sträckte sig från 20- till 60-åringar var humorn och skrattet ändå lika varmt och gott hos alla

Sam Pettersson

Årets två läger på Åbacka slogs ihop till en barn- och ungdomsweekend med temat sol som det mest framträdande inslaget.

Sol och ljus var också temat under stora delar av lördagen när vi testade den solspis som en av deltagarna, Tove Eriksson, tagit med sig till Åbacka. Trots några moln på lördag eftermiddag kokade vi både ris, ägg och en tomat-lök blandning som utgjorde basen i curry-kycklingen (som vi också snabbtinat i solugnen allra först) vi hade till middag. För att få en liten inblick i hur majoriteten av jordens befolkning tillbringar sin arbetsdag, samlade och plockade vi vår egen lunch - solmogna hallon som förädlades(?) till kräm. Efter bad, spel, prat och eftermiddagslur för de minsta tittade vi på djur och natur från Tanzania, sjöng ett par afrikanska sånger och avslutade med bastu i den underbara "nya" vedbastun.

Söndagens gudstjänst inleddes något efter utsatt tid, men medan skuggan ännu svalkade det 20-tal personer som kommit ut i det underbara vädret. H-fors, Esbo, Sjundeå, Ingå, Karis och Nairobi i Kenya var de orter som var representerade. Temat, evangelium för hela människan, belystes från olika synpunkter och lägerdeltagarna delade med sig bibelord och sånger från Sydafrika. Gudstjänsten avslutades med "goda nyheter" för magen och smaklökarna, solugnskokt ris, kaffe och Björklunds goda kaka värmde själen mer än kroppen denna dag.
sp

Sol och värme på Åbacka

På församlingsresa den 8 -11.8.-96 till Estland och Lettland

Varje sommar ordnar Andreaskyrkan en resa, där vi från Betel och andra församlingar är välkomna att deltaga.

Fredagen den 8 augusti kl. 8.00 äntrade 46 resenärer M/S Apollo med destination den gamla hansastaden Tallinn. Vi hann med en kort rundtur i Tallinn, som fått sitt namn under den danska tiden 1219 - 1346. Staden växte upp kring det ståtliga Domberget, som en del av vår grupp hurtfriskt besteg. Nedanför Domberget står det gamla rådhuset från 1300-talet. Stora delar av stadsmuren kring gamla stan har bevarats med tornen långe Herman och tjocka Margareta som väktare på muren. Den ståtliga St. Olofskyrkan, högsta byggnaden i Tallin och numera baptistkyrka, syns på långt håll och är ett välkänt turistmål.

Vår nästa anhalt blev Tartu, svenskarnas Dorpat, en gammal lärdomsstad, alltsen Gustav II Adolf grundade universitetet år 1632. En kort rundtur i staden med minnesmärken från den svenska tiden hann vi med. Kl. 18.00 fick vi avnjuta en god middag på den berömda restaurangen "Krutkällaren". En i högsta grad unik upplevelse. Vi hade senare en givande kvällssamling, där resedeltagarna presenterades och lärde känna varandra. Till natten inkvarterades vi på hotell Pro.

Följande morgon startade vi mot Riga. Övergången av gränsen Estland - Lettland skedde vid Valga. Passkontroll och övriga formaliteter avlöpte rätt så smidigt. Under färden gjorde vi ett uppehåll i Sigulda, där vi såg och beundrade det statliga gamla slottet, där rikets höga styresmän residerat i svunnen tid. Kullen, där slottet med tillhörande byggnader står, kallas för "Lilla Schweiz".

Framkomna till miljonstaden Riga, inkvarterades vi i det 25-våningar höga Hotell Latvija, som blev vårt nattkvarter över två nätter. När man reser i Lettland, är det förflutna ständigt närvarande.

Påtagligt förnams historiens vingslag när vi vandrade i gamla stan i Riga. Slingrande gränder med medeltida kyrkor, konstfärdigt utsirade köpmanshus och adelspalats från tyska och svenska tiden, fyllde oss med förundran. Den katolska Maria-kyrkan från 1200-talet vars dörr stod öppen, intresserade och vi klev in. Framme vid altaret pågick en vigsel. En hastig blick in i den pampiga kyrkan innan vi tyst och stilla retirerade. Vandringen i gamla Riga gav oss starka intryck av hur människorna bodde och levde sitt liv i förgången, historisk tid. Efter besöket i gamla stan styrdes färden till Jurmala, en badortsstad med berömda, milsvida sandstränder. I ett gammalt hus med snickarglädje både ut- och invändigt, serverades vi en smaklig lunch.

Söndagmorgon 11.8. efter en lyxig frukost, lämnar vi Hotell Latvija och Riga och startar mot Tallinn. Vi kör kustvägen längs Rigabukten och når gränsen till Estland vid Ikla. I Pärm, kallad parkernas stad, stannar vi. Vårt mål där är Saalemkyrkan. Tyvärr kom vi försent till gudstjänsten, men vi fick träffa pastorn och en grupp sångare, som övade i kyrkan för ett kommande besök i Finland. Pastorn gav oss en överblick av församlingens tillblivelse och den nuvarande kyrkans ombyggnad. Vi höll enkort sång- och musikstund tillsammans och förenades till sist i Herrens bön. Här fick vi överlämna de gåvor i form av kläder, skor, kaffe m.m. som vi haft med oss från Finland. Efter en stärkande lunch fortsätter vi mot Tallinn, dit vi anländer kl. 17.00. M/S Apollo tar oss hem igen till Helsingfors, glada och tacksamma över en upplevelserik och lyckad resa.

Ethel Thorell