Skillnaden 2/1992

Med framtiden som mål

Tiden går snabbt. Varje tillbakablick gör oss igen medvetna om denna sanning. Det år förunderligt hur mycket som hinner hända på några få år. Lördagen den 30.8. 1986 hölls välkomstmöte i Betel för Rafael och Astrid Edström. När vi nu knappa 6 år senare tar avsked är det med en stark känsla av tacksamhet. Rafael trädde till som förkunnare och föreståndare under en brydsam tid i församlingens historia. En generationsväxling stod för dörren och församlingen hade varit utan pastor i snart 2 år. 

Rafael var utan tvekan rätt man på rätt plats. Med en fast förankrad tro på Gud svarade han på huvudstadsregionens skiftande utmaningar. Särskilt vill jag understryka hans målmedvetna arbete för att skapa relationer inom och utanför församlingen. Rafael har aldrig varit rädd att deklarera sin åsikt, oberoende av om den har gällt svenskheten, kristna värden eller världspolitik.

Betelförsamlingen tackar Gud för att Rafael och Astrid svarade jakande på kallelsen. Vi önskar er bägge Guds rika välsignelse i fortsatta uppgifter. En Guds medarbetare blir aldrig pensionär! 

Dan Frände 
ordförande

I sommarens vind

Rubriken är titeln på en sång jag ofta hörde för några år sedan. I bibeln möter vi Anden och vinden i samma ord (Pneuma). Pingsten, den stora kristna högtiden, firas till minne av Anden som stormade in i några rädda lärjungars liv. Anden kan komma som en stormvind, men också som en stilla susning, precis som vinden. Ibland kan man beröras av en svag fläkt, men andra gånger behövs det en mindre storm för att man ska rea- gera. Ofta har Anden förknippats vid stora, starka upplevelser, men precis som vinden ställer anden inte alltid till med storm. Däremot finns den där hela tiden. Ibland märker man den inte, därför att ingenting tycks röra sig, allt är stilla. Plötsligt kommer en bris och sveper förbi och löven darrar till. Då märker man att den fanns där hela tiden, utan att tvinga sig på. 

Anden, Guds närvaro och kraft, är varje människas gåva från Gud. En gåva är inte påtvingad. Man kan välja att ta emot den och låta den stå oanvänd eller nyfiket bekanta sig med den. 

Sommarens vind kan påminna oss om Anden varje gång den varma brisen möter vårt ansikte. De ljusa månaderna kan fyllas av liv, inte bara i naturen, utan i ditt och mitt liv. Som nordbor får vi varje år möjligheten att se Skaparen ingjuta nytt liv i skapelsen så att naturen blommar ut. Som människor och förvaltare av Guds skapelse ger Anden oss möjlighet att upp-leva närheten till Gud, i naturen, i gudstjänsten, i bönen. Anden vill föda oss på nytt till en djupare erfarenhet av Livet. 

Gud är med oss genom sin Ande när Finlands folk drar ut i sommaren, törstiga efter solsken och avkoppling. Låt oss alla ta sommaren som en gåva till oss, en tid av avkoppling som ger oss den kraft vi behöver inför hösten och vintern. I sommarens vind finns Anden hos oss och ger oss frid. 

Glad sommar, 

önskar

Intervju med 
Tove Eriksson, 16 år 

Tove är församlingens yngsta medlem och är baptist i fjärde generationen. Hon går i år ut nian i Mattlidens högstadium. 

-Vad tycker du om din församling? 
-Jag tycker det är fint att känna människorna här. Jag känner mig trygg i församlingen. Det är viktigt att en församling kan vara öppen för nya människor så att alla kan känna sig hemma och trivas. 

-Har du någon speciell uppgift i församlingen? 
-Nu just säljer jag u-landssaker efter gudstjänsten. Mest är det te och kaffe som går åt. Till hösten kommer jag att vara söndagsskollärare för småbarnen under gudstjänsten. Jag trivs med att ha speciella uppgifter. Egentligen borde alla ha någon uppgift. Då behöver inte några fä göra allt. 

-När blev du döpt? 
-Det var den tolfte augusti för två år sen. Att bli döpt gjorde att jag har kommit närmare Gud. Det var också viktigt för mig att våga bekänna att nu vill jag följa Jesus. 

-Hur är det att var kristen i skolan? 
-Det är helt OK. Kompisarna accepterar att jag tror. De tror som de vill och jag tror som jag vill. På rellatimmama frågar de ibland vad det betyder att höra till en frikyrka och många tycker att det är ju sådär det borde vara egentligen. Det där med att själv få välja och så. Ibland när läraren är osäker på någonting på rellatimmen så händer det att hon frågar mig och då får jag ju berätta. 

-Hur ser du på framtiden?
-Det är nog blandade känslor när man ser på miljön och så. Alla borde göra vad de kan för att de ska bli bättre. Inte kan man göra så mycket, men om alla skulle sluta förorena och skräpa ner, köpa naturvänligt och använda sin rösträtt så kanske det skulle bli litet bättre efter ett tag.

-Vad vill du säga till alla som läser Skillnaden? 
-Ha en trevlig sommar!! 

(je)