Skillnaden 1/1992

Skillnaden?

Nya tider erbjuder nya möjligheter. Betelbladet har fått ett nytt namn och ett nytt utseende. Skillnaden är den logiska fortsättningen på Betelbladet. Namnet antyder det geografiska läget på Betels församlingslokal (Skillnadsgatan 1) men också den stora skillnad det innebär för en människa att få uppleva Guds kärlek som en realitet i livet. En varm gemenskap mellan människor kan få utgöra skillnaden mellan förtvivlan och hopp i en människas liv.

Skillnaden kommer, precis som Betelbladet, att innehålla betraktelser, församlingens verksamhetsprogram och information om kommande evenemang. Viljan finns också att utvidga informationsbladet till att innehålla till exempel personporträtt och kortare artiklar, allt i takt med de resurser som finns i församlingen. 

Skillnaden är till för dig som läser den. Allas synpunkter är välkomna när vi tillsammans försöker utforma församlingens nyhetsblad. På så sätt kommer skillnaden att märkas.

Helsingfors Svenska Baptistförsamling står denna vår inför en ny situation. Pastor Rafael Edström, som efter 20 år i Jakobstads Baptistförsamling svarade jakande på kallelsen från Helsingfors, står i beråd att gå i pension. Bakom sig har han nästan ett halvsekel som pastor och predikant, därav sex år som pastor och föreståndare här i Betel.

Kära medvandrare genom livet!

Eftersom detta är min sista medverkan i "Betelbladet" som församlingens föreståndare, så vill jag skriva mitt inlägg i brevform. Vid bilkörning i livlig trafik får man inte enbart se framåt, man måste också uppmärksamt följa med vad man kan iaktta i backspegeln. Det är likadant med livet. Vi måste ägna oss åt den bild backspegeln ger oss. 

Det är fem och ett halvt år sedan Astrid och jag kom hit till Helsingfors. En och annan förundrade sig över, att vi på "gamla dar" bytte ut Jakobstad mot Helsingfors. Samma svar har jag idag som då. Vi tror att Gud ville ha oss hit, och att det var tid för oss att lämna Jakobstad. Den övertygelsen har även stärkts under åren. Inte har vi fått se alla drömmar och visioner förverkligade under de år vi varit här, men på längre sikt, tror jag, att de här åren ingalunda varit betydelselösa. 

Sett ur historiskt perspektiv måste en levande församling vara medveten om nödvändigheten av en strukturförändring för varje generation. D. v. s. en församling måste vara öppen för förändringar för att kunna tjäna i tiden. På samma sätt som våra hem förändras i takt med tidens krav, måste också försanlingsstrukturen förändras för att kunna fylla sin funktion i en förändrad situation. En sådan process är vi mitt inne i just nu, och det är viktigt, att Guds ande får leda oss rätt.

Att jag pensioneras från första juni och Jani tar över som församlingsföreståndare innebär inte, att Astrid och jag lämnar Helsingfors med detsamma. Vi kommer att finnas kvar här en tid framöver på Oksanengatan 3 A 9 och i församlingen. Jag har också tänkt stå till tjänst i den mån jag behövs och krafterna tillåter vad gäller verksamheten och personliga kontakter. 
Många har sagt mig att pensionärstiden är den bästa tiden. Andra har varit av annan mening. Jag vet inte hur det blir för mig, men en sak är klar: "Min framtid är i Herrens händer..." Och med framtiden är, också jag själv i Guds händer. Det är det bästa för oss alla. Ha det så bra! GUD MED OSS! 

Rafael

Jani Edström: 
Om att försonas med det förgångna, leva nu och tro på framtiden. 

Varje församling har sin historia. För en pastor tar det alltid tid förrän huvudpunkterna i en församlings historia står klar. Mycket som timat framgår aldrig ur protokoll och rapporter.

Väckelsetider med en livlig verksamhet och många nya medlemmar har ibland följts av konflikter som tagit tid att reda ut. Färgstarka personer har gett profil åt församlingen. Ibland har man vakat väl nitiskt över församlingen och sårat istället för att förbinda. Endel minnen smärtar medan andra minnen bereder mer glädje än nuet. Under allt har Guds kärlek vilat över församlingen och mångas böner har blivit besvarade. 

Till dags dato har församlingen haft 15 pastorer. Alla har under en längre eller kortare tid satt sin personliga prägel på församlingens arbete. Mången har fått vara ett redskap för en kraftigt blåsande väckelse, andra har arbetat mera försynt. Ibland har kontinuitet saknats, ibland framtidstro. Men aldrig har vår Herres omsorg om församlingen saknats, hur liten eller obetydlig skaran än känt sig. 

Församlingens över hundraåriga historia kunde säkert av en forskare indelas i perioder med typiska kännetecken. Enskilda medlemmar talar ibland om "Hjelms tid" eller "Thorells tid" och visar på så sätt att olika pastorer präglat församlingens liv. 

Personligen upplever jag att jag fått vara med i en utvecklingsprocess som aktiverades när Rafael kom till församlingen. Att vi har fått arbeta tillsammans har av oss båda setts som en tillgång i det att vi kompletterat varandra i många avseenden. Med sin erfarenhet och rutin har Rafael kunnat hjälpa mig att komma in i arbetet och se de förpliktelser och möjligheter det för med sig. Jag hoppas kunna ta vara på denna lärotid på rätt sätt. 

Min förhoppning är att vi som församling ska kunna fortsätta att utveckla det som byggts upp under de gångna åren. Gudstjänster, bibelundervisning och bön utgör fortsättningsvis stommen i församlingens verksamhet. Smågrupper kan och ska få utvecklas i takt med de behov som finns. Via dem kan vi träffa människor som tycker att tröskeln till den offentliga gudstjänsten är för hög. I de små grupperna har var och en möjlighet att lättare uttrycka sig och ta ansvar, något som inte tillkommer enbart pastorn. Tillsammans kan vi göra församlingen till en mötesplats.

Församlingen är du och jag. Min förhoppning är att den ska få bli mera Du än Jag. Församlingen är inte vad en eller flera anställda gör den till. Församlingen blir vad vi alla är med och skapar. 

Jani