|
Församlingsresa till Tallinn
En idé kastades fram i styrelsen (av idésprutan Bitta), kunde vi inte åka på en församlingsresa? Eftersom Betel hade fått besök av pastorsparet Haldi och Ruudi Leinus från Tallinn tänkte vi att Tallinn/Reval kunde vara ett lämpligt mål, inte för långt borta, men ändå lite exotiskt och med möjlighet att besöka en församling. Från tanke till handling, så blev det. På morgonen lördagen 15 september samlades vi vid västra terminalen för att bege oss ut på böljan blå, nåja, mer grå denna dag. Förstärkta med några Jakobstadsbor var vi 26 personer, som steg ombord på M/S Star. Det blåste en del märkte vi som gick ut på däck, men alla klarade sig bra och någon timme senare kom vi iland i Tallinn där vädret klarnade upp lite. Haldi Leinus mötte oss med en buss och en duktig guide vid namn Kyllikke. Först åkte vi till hotellet mitt i stan för att checka in, men det gick inte eftersom vi var för tidiga så vi klev på bussen igen och började vår guidade tur runt omkring i Tallinn. Vi fick se många ställen i Tallinn, som var nya för den som bara rört sig i centrum av gamla stan tidigare. Eftersom vi fick åka buss så hann vi se en hel del olika områden: vackert palats och trädgård, nybyggd kyrka, fältet och scenen där den sjungande revolutionen inleddes, gamla avdankade ryska monument, ortodox kyrka och vi fick höra många intressanta historier. Vi hoppade ut och in i bussen mellan regnskurarna som riktigt garvade turister På eftermiddagen kom vi tillbaka till hotellet och checkade in. Några var trötta och vilade ut på hotellet medan andra tog sig an Sankt Olaikyrkan/Olavisten kirkko. Den är från 1200-talet och kunde en gång i tiden skryta med att ha världens högsta tornspira. Idag är tornet 124 m och efter en stärkande vandring ända upp har man en svindlande utsikt över hela Gamla stan, Domberget och hamnen. Kyrkan används av baptisterna, men även andra frikyrkor firar gudstjänst där. När den katolska biskopen installerades hölls biskopsvigningen just här med många kardinaler och andra inbjudna gäster. Inne i kyrkan hade man ställt i ordning för en jubileumsgudstjänst följande dag. En imponerande byggnad! På kvällen åt vi en gemensam middag på Juusturestoran, Hotel Imperial. Vi hade en del av restaurangen helt för oss själva. Ruudi och några andra från församlingen gjorde oss sällskap. Vi åt god mat i gott sällskap och tog god tid på oss (det gjorde även personalen). Skönt att bara få sitta och umgås! Vi promenerade tillbaka till hotellet genom Tallinns nattliga gator och kunde konstatera att staden inte alls sov, tvärtom. Många turister i farten, men även vanliga Tallinnbor njöt av den varma kvällen utomhus. Det var i alla fall skönt att få somna in i en lyxig hotellsäng. Efter en ymnig hotellfrukost beredde vi oss för söndagens gudstjänst. Den firades i en gymnasieskola eftersom Tallinna Nõmme Vabaduse Baptistikogudus inte ännu har möjlighet att fira gudstjänst i en egen kyrka (vi påmindes än en gång om hur bra vi har det i Betel). På restaurangen kvällen innan hade Ruudi hälsat oss välkomna och sagt att han såg fram emot att få lyssna till vår sång ”ensamble” på söndagens gudstjänst, så en viss halvfebril övning föregick gudstjänsten. Gudstjänsten innehöll mycket sång och musik. Församlingens ungdomskör "Vabadus Valguses" introducerade sin senaste CD-skiva och sjöng flera sånger från den. Vackert och stämningsfullt! Flera av oss köpte en skiva med hem som minne. Det var intressant att lyssna till estniskan och försöka gissa sig till vad de sa och sjöng om. En man tolkade även vissa delar av gudstjänsten till svenska och Janis predikan till estniska. Eller, ”juttu” som predikan tydligen heter på estniska. Temat var att inte oroa sig, något som Ruudi också anknöt till. Jani och Inger spelade tillsammans och vår ”ensamble” uppträdde med två Ingemar Olsson sånger vilket uppskattades. Efter gudstjänsten dukades kyrkkaffet upp. Kaffe, bulla, frukt, smörgåsar, allt! De hade nog tillbringat timmar med att dekorera de läckra smörgåsskapelserna. Vi umgicks på alla språk vi kunde och det var mycket givande att få en inblick i en församling på andra sidan vattnet söderut. Förrän vi skulle åka iväg ställde vi oss i en ring och de sjöng för oss och vi för dem, en bön om välsignelse. Bussen tog oss till terminalen igen och vädret blev mulet. Båten var mindre denna gång, men tillbakaresan gick fint. Den tillbringades med att äta, stå i kö för att köpa choklad, spela kort, lyssna till trubaduren, sova eller prata. Söndag kväll steg vi av i Helsingfors. Resan var inte lång, men det kändes ändå som om man fått vara med om mycket och på något sätt fått en bredare syn på vårt grannland i syd. Och planer på nästa församlingsresa tycks redan vara i gång.
|
