| |
”Om överlåtelse”
Ps 81:10
Predikan 31.10.2004 i Betel av Sam
Pettersson
[11] Jag är Herren, din Gud, som har fört dig upp ur Egyptens land,
öppna din mun vitt så att jag får uppfylla den. Hur kan vi överlåta
oss till Gud när så mycket ont och så mycket elände händer i världen.
Hur kan vi lita på en Gud som verkar var Maktlös? Hur kan det vara
möjligt att en älskande Gud skapat varelser som utlämnar sina likar och
säljer dem som slavar till att utnyttjas å det grövsta? Är det att undra
på om folk inte orkar tro på en sån Gud?
Om man får en vara som inte är exakt så som den skall var kan man
reklamera den och få en ny eller pengarna tillbaka. Borde vi inte få
"pengarna tillbaka" av Gud när det är så illa ställt med människan, som
Gud har skapat. Det är inte utan att vi verkligen borde klaga hos högste
chefen i det här bolaget. Hur. kan man lita på en Gud somi inte, har nån
bättre koll på saker och ting än så?
Nej, Gud, du får allt skylla dig själv om inte folk precis trampar varann
på tårna för att komma och överlåta sig och verkligen lita på dig. Att
överlåta sig själv, sitt hem, sina tillgångar, sin kreativitet, sitt liv
till Gud i förtröstan på att han trots allt leder hela världen
allt som händer i sin hand, är nästan omöjligt i dag, och trots det så
är det vår kallelse, vårt mål med våra liv. Hur skall vi våga överlåta
oss till Gud i dethär läget? Är det inte bättre att vi försöker i vår
egen kraft, med våra egna resurser?
Det är nu en gång för alla så att människan finner ingen ro, ingen fristad
för sin själ på egen hand. 'No man is an island" myntade Thomas Merton,
d.v.s. ingen människa är fullständig, hel, utan "skarvar" i sig själv.
Wilfrid Stinissen skriver: Om vi inte vågar vandra vid Guds hand, vilken
annan hand skall vi då välja? Kan Gud föra oss på villovägar? Kan vi
lita mer på vår egen, begränsade syn än på honom som har överblick över
hela resan? Är det inte löjligt att tycka att vissa saker fattas oss,
att någon eller något kan lägga hinder i vägen? Gud vet exakt vad vi
behöver, och allt han ger är noggrannt avpassat efter våra behov. När vi
reklamerar gör vi det utifrån våra inbillade behov.
Överlåtelse, hur jobbigt låter inte det. Speciellt om vi förknippar det
med underordning. Och ännu värre om vi tänker oss att JAG skall
underordna mig någon annan i församlingen eller överhuvudtaget. Och det
finns en poäng i att man bara underordnar sig Gud, eller Jesus. Det är
helt riktigt. Men genast vi underordnar oss Jesus kommer han att visa
oss på människor och relationer där vi behöver underordna oss för att
inte kammen skall växa alldeles förfärligt på oss. Vi behöver underordna
oss för att ödmjuka oss. Men i de församlingar där medlemmarna måste
skriva på en traktat att man underordnar sig EN enda person som sägs ha
mandat direkt ifrån Gud, i en sån församling gör man klokt i att läsa
Apg. grundligt en gång till, och att samtidigt studera nutida
kriminalhistoria. I den hedinistiska (dvs njutningsfixerade) kultur vi
lever i (och den lever vi, och än mera i Sverige än i Finland även om
man här inte är långt efter!) kan man inte uthärda smärta för att se vad
som finns bakom den, man tar ett piller och missar vad som finns efter
den smärta vi känner. Vad är det som lidandet kan lära mig, om inte
överlåtelse och förtröstan? När livet har plockat av oss allt vad finns
då kvar av mitt eget försök att fixa det hela? Då finns bara Jobs
attityd av överlåtelse och vägran att överge Gud kvar! Och det är väl
så att när vi verkligen, på allvar, överlåter oss i Guds hand med allt
vi är och har då förändras vår personlighet. (Det är faktiskt möjligt,
men det sker inte över en natt.) Det som tidigare verkade så svårt blir
nu lätt, de personer som tidigare var så jobbiga blir plötsligt som
förändrade, de relationer -som vi brottats med så svårt börjar nystas
upp och förändras. När Gud får kontrollen i stället för oss själva blir
inte våra problem, större utan mindre. Då blir inte överlåtelsen något
jag tvingar mig till utan något som jag väljer - fritt och otvunget. Tro
mig när jag säger att vi har inget att förlora. När vi överlåter våra
känslor till Gud förändras dom till det bättre, när vi överlåter vår
ekonomi till Gud blir den inte sämre utan bättre. Vårt ansvar för alla
människor på detta klot, allt som tynger oss, allt elände ser vi med nya
ögon och orkar bära på ett helt nytt sätt.
Kära vänner tro inte att jag har detta i min hand som Paulus säger. Nej
liksom ni kämpar jag varje dag med att släppa taget och låta Gud få
inflytandet i mitt liv.
Den walesiske prästen och poeten R, S. Thomas får avsluta med följande
ord:
"När vi är svaga är vi starka. När våra ögon sluts för världen finns
någonstans inom oss den brinnande busken. När vi är fattiga och medvetna
om vårt bords otillräcklighet är det till oss den oväntade gästen
kommer."
Amen
|
