”Gud eller världen”

Pred 12:1-7

Predikan i Betel 22.9.2002 av Sam Pettersson

Tänk på din skapare i din ungdom, innan de onda dagarna nalkas, de år som ingen glädje har att ge.

Predikaren var en vis man som samlade visdomsord av olika slag i korta, pregnanta och kärnfulla satser. Den vishet som han gav vidare till sin eftervärld och till oss är betydelsefull. Inte bara som roliga och underfundiga formuleringar som: Pred 12:12 För övrigt, min son, ta varning det myckna bokskrivandet tar aldrig slut, och flitiga studier gör kroppen trött. 

Det var en sanning som vi gärna tog till oss under studietiden när vi tyckte att vi behövde lite omväxling. Men de andra råden som Predikaren är full av vad har de för relevans idag. Pred 11:9-10 Handlar inte också denhär versen om balans, nämligen det faktum att det man inte gör som ung när man inte har förstånd att låta bli det kanske man ångrar som äldre. Men samtidigt vet, du ungdom, att för allt skall du ställas till svars en gång. 

Det verkar som om Predikaren vill säga oss att det viktigaste av allt är att försöka hålla balansen. Att en sund balans är det viktigaste av allt. I vår tid, i vårt samhälle har balansen det ganska trångt. Det mesta handlar om att vara extrem, att sticka ut, vara speciell på nåt sätt. Är det nu så bra? Handlar inte hela Guds ord om detta enda att inte överträda gränserna, d.v.s. att känna en trygghet i att; hit men inte längre. Extremare än såhär behöver ingen bli, här är gränsen och här innanför är det tryggt, utanför gränserna härskar måttlösheten som driver människan i fördärvet. Ända från Eden till uppenbareleboken handlar det om de gränser som Gud dragit upp, inte för att begränsa människan utan för att skydda det mest värdefulla Gud skapat ifrån utrotning, skydda oss från att begå våld på hela mänskligheten, som vi nu verkar vara i stånd att snart göra. Endel säger "nå bra ju fortare det går åt fanders desto fortare kommer Jesus tillbaka." Det håller inte som ett kristet svar. Vi skall inte, likt domedagssekterna, försöka påskynda världens undergång, därför att världen är Guds skapelse, och han älskade den så högt att han gav den sin ende son. Vi skall inte överträda gränserna därför att gränserna håller infernot på avstånd än en tid. Gränserna som Gud satt upp är viktiga speciellt för barnen och de svaga i samhället. På område efter område har vi tänjt på och gått över gränserna som samhällskropp. Vi har definierat människan som ett värde, som kan räknas, kvantifieras, staplas likt props i dikesrenen. Allt har ett värde, säger den moderna människan, allt kan köpas, allt kan rangordnas. Har man bara pengar kan man köpa sig vad som helst, desperata fattiga föräldrar på Filippinerna säljer en av sina flickor till könsvaruhuset för att västerländska män skall kunna köpa sig en slav att ha tillhands när lusten faller på. Vi förfasar oss över dekadensen och förfallet under Roms sista dagar, liksom under pesthärjningarnas tid i det medeltida Europa. När en civilisation står inför sitt slutliga fall blir perversionerna och tillfredsställelsen av begären allt extremare. 

Vår kallelse enligt predikarens ord är att fortsätta och upprätthålla de goda vanorna, hålla oss innanför de trygga gränser som Gud gett oss, hålla balansen, rätt kunna njuta av det goda som ändå finns: Kärleken i ett förtröstansfullt barns blick, värmen i den gamlas hand, ett lagom syrligt äpple nertaget ur ett träd, öringens ystra lek i forsens sel, rådjurets stolta hållning och spänstiga språng, den klara höstluften efter en frostnatt, de soliga och varma sommarminnena. 

Gläd dig, yngling, medan du är ung, njut i fulla drag av din ungdom. Följ ditt hjärtas vägar,gå dit ögat leder dig. Men tänk på att för allt du gjort skall du ställas till ansvar av Gud. Undvik allt som pinar ditt hjärta, allt som plågar din kropp: ungdom och blomning är snart förbi. 

Har vi inte mycket att tacka för! Den otacksamhetens ande, och jämförandets och missnöjets, den går bara konsumismens ärenden och inget annans. Ingen blir lyckligare av att gå med i den leken; där gäller regeln bättre fly än illa fäkta.  

Pred 12:13 
Nu har du hört allt, och detta är summan: frukta Gud och håll hans bud. Det gäller alla människor.