”Dopet till Kristus”

Apost 8:26-39

Predikan i Betel 2.6.2002 1:a sö efter Trefaldighet
av Sam Pettersson

När de hade stigit upp ur vattnet, ryckte Herrens ande bort Filippos, och hovmannen såg honom inte mer; han fortsatte sin resa, fylld av glädje.

Dopet till Kristus, vad är det? Kunde man fråga med katekesens ordvändning. Dopet och nattvarden som vi firar tillsammans idag, liksom gemenskapen/församlingen som Kristi kropp hur skall vi förstå detta, hur skall vi förklara vad Gud gör i dessa handlingar? Är det bröd och vin som sådant som kommer ner i magen och där ger vår kropp lite näring d.v.s. en åminnelsemåltid enbart som varit den klassiska baptistiska uppfattningen, eller verkar Gud på nåt speciellt sätt just i nattvarden som inte sker eller kan ske på annat sätt? En helig handling, ett sakrament m.a.o. Är dopet något mer än att vi sänks ner i vattnet och kommer upp igen? Är det huvudsaken att vi blir nedsänkta som någotsånär medvetna människor som kan uttrycka vår tro, eller är det dopets frukter och den undervisning vi får efteråt som betyder något? Klart är att de som i annonserna meddelar att vår son det och det datumet döptes till Karl Oskar missuppfattat vad det kristna dopet handlar om. Dopet är i vilket fall som helst ingen namngivningsceremoni eller ens en handling som i sig räddar ett spädbarn från helvetet.

Dopet till Kristus handlar om att dö bort från den gamla människan, den gamle Adam, och uppstå med Kristus ur dopgravens vatten till ett nytt liv i andligt hänseende. Joh 3:3 Jesus svarade: "Sannerligen, jag säger dig: den som inte blir född på nytt kan inte se Guds rike."  Att födas pånytt inte i köttet utan i Anden. Jesus säger vidare i samma kapitel Joh 3:5-8   Jesus svarade: "Sannerligen, jag säger dig: den som inte blir född av vatten och ande kan inte komma in i Guds rike. [6] Det som har fötts av kött är kött, och det som har fötts av ande är ande. [7] Var inte förvånad över att jag sade att ni måste födas på nytt. [8] Vinden blåser vart den vill, och du hör den blåsa, men du vet inte varifrån den kommer eller vart den far. Så är det med var och en som har fötts av anden."

Men att födas på nytt betyder inte att vi lämnar det fysiska, att vi lämnar denna värld av sorg och glädje som vi är födda in i. Så hävdade gnostikerna en gång i tiden, och såna strömningar kommer och går alltfort. Vår pånyttfödelse handlar om en överlåtelse av hela vårt liv i Guds hand, vilket inte tar bort något av det ansvar vi har för varandra och för den värld vi lever i, utan tvärtom ger oss en högre kallelse, ett utökat ansvar. Ett ansvar som är just ett svar på den Guds kärlek som gav allt han hade för vår skull i det att Kristus dog på korset. Detta utökade ansvar gör att vi inte bara har ansvar för oss själva och våra närmastes väl och ve utan vi har ansvar för hela världens väl ovh ve. Varje litet barn som dör i svältrelaterade sjukdomar medan västvärlden bränner upp sina spannmålsberg är vårt ansvar. Liksom det är vårt ansvar att konsumera vettigt när vi under semestern får möjlighet att sträcka ut oss i en skön lepo-lassi som inte är tillverkad av regnskog från Amazonas, där avverkningarna håller på att förstöra de jordens lungor som gör att vi trots allt kan andas någotsånär ren luft och få någotsånär normala regnmängder på ett år. Det är också om detta som dopet till Kristus handlar. Att vi ikläder oss ett ansvar. Att vi ger honom ett svar. Att vi upprättar en aktiv kommunikation med Honom som blev människa för att vi skulle kunna bli fullt ut människa i den nära förtroliga gemenskap som fanns i Edens lustgård innan syndafallet. Ansvaret vi ikläder oss kan kanske tyckas vara tungt, speciellt i en friförsamling där det ekonomiska ansvaret helt och hållet vilar på medlemmarnas ansvar att ge av sina ekonomiska resurser. Men ansvaret är inte en plikt, plikter kan vara tunga att bära och uppfattas ansvaret för ekonomin som en plikt kan det onekligen bli tungt. Men ett ansvar är just som ordets rötter enger ett svar. Och ett svar com är ärligt och uppriktigt blir aldrig tungt, speciellt inte om vi ger det uppriktiga svaret till en som vill oss väl och som lovat att välsigna oss och välsigna vårt givande. Därför är det ingen död och rutinmässig liturgi att be för och välsigna kollekten, utan det är i högsta grad en levande verklighet för oss. Därför ser jag det inte heller som en tung plikt att tala varmt för kollekten nu inför sommaren. Efter denna sprudlande Guds gåva som våren och försommaren är här i Norden är vårt tacksamhetsoffer desto lättare också att förvandla till ekonomiska resurser. Inför sommaren behöver vi m.a.o. ta ett rejält tag i börsen för att täcka de hål som alltid uppstår när verksamheten ligger nere.

Den etiopiske hovmannen reste hem fylld av glädje. Han möttes av nåd, han möttes av respekt och han möttes av kärlek inte underligt att han reste hem fylld av glädje. Vi möts av samma nåd, respekt och glädje när vi kommer till Herrens bord, där vi får ta emot, ta emot det som är större än vad ord kan beskriva. Må den Helige Ande fylla oss med glädje så att vi med lätt hjärta och i sann uppriktig glädje bär vårt ansvar. Amen