”I korsets skugga”

Predikan i Betel 24.3.2002 av Sam Pettersson

Gör då min glädje fullkomlig genom att visa enighet. Lev i samma kärlek, eniga i tanke och sinnelag, [3] fria från självhävdelse och fåfänga. Var ödmjuka och sätt andra högre än er själva. [4] Tänk inte bara på ert eget bästa utan också på andras. [5] Låt det sinnelag råda hos er som också fanns hos Kristus Jesus. [6] Han ägde Guds gestalt men vakade inte över sin jämlikhet med Gud, [7] utan avstod från allt och antog en tjänares gestalt då han blev som en av oss. När han till det yttre hade blivit människa, [8] gjorde han sig ödmjuk och var lydig ända till döden, döden på ett kors. [9] Därför har Gud upphöjt honom över allt annat och gett honom det namn som står över alla andra namn, [10] för att alla knän skall böjas för Jesu namn, i himlen, på jorden och under jorden, [11] och alla tungor bekänna att Jesus Kristus är herre, Gud fadern till ära.

Var det så att Jesus levde hela sitt korta mänskoliv i korsets skugga? Var han ett allvarligt barn som redan då, i barndomen, var präglad av en sorts svårmod? Hade hela hans liv och livsföring formats av denna medvetenhet redan innan han kallade sina lärjungar, redan långt innan han började tala om att Människosonen måste lida och dö? Det kanske vi aldrig riktigt får reda på. Men Lukas berättelse tyder på att Jesus redan som tolvåring i Templet visste vem han var även om än han kanske inte visste vad som skulle komma att bli hans lott - att leva i korsets skugga.

Men trots att Jesus levde i korsets skugga var han inte främmande för glädje och fest. Hans första under i Joh. 2 handlar om att rädda en fest som håller på att sluta i katastrof, vinet var på väg att ta slut. Han åt och drack i glada lag bestående av horor och ekonomiska brottslingar. Han och hans lärjungar ordnade en jättepicknick i det gröna för över femtusen människor.

Jesus döps av Johannes i Jordanfloden och genast efteråt frestas han av djävulen i öknen. Det är möjligt att flera andra av de fäder och mödrar som vistats ute i öknen drabbats av samma frestelser, till att synas, ha makt och till att få omvärldens gunst och välvilja, det är fullt möjligt, men ingen annan skulle ha haft sådan framgång i sin världsliga gärning som Guds Son. Vi kanske inte alltid inser det men vi frestas hela tiden av samma djävul att falla i samma snaror som de Jesus frestades av. Vi kansket.o.m. faller i dem så villigt och aningslöst att vi inte ens registrerat det som en av djävulens fällor! Bl.a. därför är fastan en ypperlig tid att ställa oss själva och vår livsföring i det avskalade ökenljuset för att det skall få lite skarpare konturer, för att vi eventuellt skall få upp ögonen för vilka fällor vi faller i! Makt, synlighet och människornas gunst! Den korsmärkte Mästaren identifierade frestelserna per omgående. Kanske är det också så för oss; bara om vi inser att också i vår livsväg står ett kors, också vi är korsmärkta och vår uppgift är att följa Jesus. Bara då får vi möjligheten att lättare identifiera de frestelser som är våra

Men tillbaka till Jesus, han som hade en plats i Faderns himmelska rike, accepterar den treeniga gudomens rådslags resultat: han skall ta plats i människornas rike, visa alla Faderns vilja och slutligen lida och dö för att på så sätt lura döden, besegra synden och dra rättfärdighet och liv fram i ljuset. Problemet var inte att Jesus inte visste vad som väntade honom. Problemet var att det var så oerhört svårt att få lärjungarna och alla människorna att förstå vad Guds rike innebar. Att lida och dö, inte som en ärorik segerhjälte på ett slagfält utan som en förråd och falskeligen anklagad lärare som sade sig vara Guds inte bara profet och språkrör, utan Son med stort S, den ende. Men Messias, den smorde, var ju den som skulle komma och upprätta sitt rike i makt och härlighet. En framgångssaga utan slut för hans folk i hälsa, rikedom och välgång För den som tror så är Jesu historia bara berättelsen om en "looser" en förlorare som levde hela sitt liv i korsets skugga och dog på det korset.

För vi måste försöka läsa hela evengeliet, hur det än kan ta emot ibland. Vi måste se att frestelsernas frukt ingalunda är ett mera framgångsrikt kristenliv, en mera framgångsrik livsstil, ett mera framgångsrikt liv. Frestelsernas frukt är alltid att vi förlorar oss själva, och kontakten med vår Herre och Mästare. Luk 9:23 Och han sade till alla: "Om någon vill gå i mina spår måste han förneka sig själv och varje dag ta sitt kors och följa mig." Han säger faktiskt måste, ja det är ett måste. Men ett måste som bara kan fås till stånd i den Helige Andes kraft. 

Jesus kommer in i Jerusalem, korsmärkt, efter att ha träffat sina älskade vänner i Betania Luk 19:41-44 
När han kom närmare och såg staden, började han gråta över den [42] och sade: "Om du denna dag hade förstått, också du, vad som ger dig fred! Men nu är det fördolt för dig. [43] Det skall komma en tid då du får se dina fiender bygga vallar runt dig och omringa dig och ansätta dig från alla håll. [44] De skall slå dig och ditt folk till marken, och de skall inte lämna sten på sten, eftersom du inte förstod att tiden var inne för Guds besök."

Nu har han en vecka på sig att få lärjungarna att fatta, nu är tiden inne för slutspurten mot det som hela hans liv varit inriktat på
Tiden är inne för Guds besök, det är detta som är dagens budskap till oss: den korsmärkte Mästarens besök. Det var om detta som Johannes ute i öknen talade: Omvänd er för Guds rike är nära. Det var om detta som Jesus talade: Guds rike är mitt ibland er! Det är om detta vår efterföljd handlar: att vara redo att följa: att vara redo för Guds besök, att se till att tiden alltid är inne för ett Guds besök. Johannes Facius berättade i konferens 2000 om sin depression när han kollapsade att han kanske kunde ha hittat en tid för Gud om ett halvår halv 11 måndag förmiddag. Men tiden för Guds besök måste vara NU. Gud har bara ett tempus det är NU. Därför var det inte helt fel att som Billy Graham ha temat "The Time is NOW!" för en av sina kampanjer. Den korsmärkte Kristus kommer till oss inte som en segrande hjälte, men ödmjuk, stilla och tyst ridande på en åsnefåle. Må Gud ge oss vishet och vakenhet så att vi förstår att tiden är inne för Guds besök, att tiden är NU. Amen