"What Would Jesus Do(p)"

Predikan  i Betel 13.1.2002 av Sam Pettersson

Vad gör Jesus hos Johannes vid Jordan? Han var ju Guds son, Messias den smorde, inte behövde väl han låta döpa sig? Nej, det behövda han inte rent tekniskt. Men för att bli som oss fast utan synd behövde han genomgå samma kallelse till omvändelse som Johannes-dopet innebar. Samtidigt förvissad, liksom Johannes, att detta var för att skrifterna och all rättfärdighet skulle uppfyllas och som alltid när Jesus gör något, för att människorna skall tro. Därav rösten från himlen och duvan: Matt 3:17 "Detta är min älskade son, han är min utvalde." Det var för vår skull inte för sin egen. 

Så vad gör Jesus under sina drygt trettio år ibland oss, och speciellt under sina tre s.k. aktiva år? Kanske mottot hellre borde lyda WDJD What DID Jesus do. Vad gjorde Jesus under sina år. Dopet ingår i en större helhet för Jesus, dess placering i hans karriär s.a.s. har en alldeles speciell betydelse. Det hade inte hänt speciellt mycket i Jesu offentlige liv innan dopet, men genast efter dopet händer det desto mer.

Jesus återvände från Jordan uppfylld av helig Ande, och ledd av Anden var han fyrtio dagar ute i öknen, skriver Luk 4:1. Andens gåva i dopet var en förutsättning för att kunna möta de frestelser som mötte honom i öknen. För Jesus var tiden i öknen 40 dagar för oss räcker tiden för att slipa ner vårt högmodiga hjärta betydligt längre. De som tillbringat större delen av sina liv i öknen säger att 40 år bara är en början!

Men tillbaka till Jesus och dopet. Vilket var huvudsaken för honom nu igen? Var det det rätta dopet eller var det dopets frukter? Var det den troendes dop genom nedsänkning, eller ett liv i lydnad och efterföljd genomsyrat och vitaliserat av andens frukter? Dessa båda delar behöver inte stå emot varandra, men vi behöver heller inte sätta likhetstecken mellan dem. Vår församling välkomnar döpta medlemmar på bekännelse. Endel gör denna bekännelse i samband med sitt dop andra avger denna bekännelse i samband med välkomnandet till församlingen. Så ser vi på medlemsskap i församlingen. Utan Andens hjälp och ledning inget Kristus liv. Det är inte möjligt att trivas och fungera i Andens gemenskap, Kristi kropp, utan Ande. 

Jesus döps i Jordan av Johannes för att profetorden och all rättfärdighet skall uppenbaras, men också för att visa på detta att Guds Ande ges, Guds gåva, ges i dopet.

Petrus svarade: "Omvänd er och låt er alla döpas i Jesu Kristi namn, så att ni får förlåtelse för era synder. Då får ni den helige Ande som gåva. [39] Ty löftet gäller för er och era barn och alla dem långt borta som Herren vår Gud vill kalla." Apost 2:38-39.

Jesus behövde inte omvända sig, han var Guds son och utan synd. Men vi behöver omvända oss, vi är genom syndafallets skada drabbade av denna sjukdom som gör att vårt sinne vänds bort från Gud, gång efter gång efter gång. Vi kan inte och ska inte låta döpa oss var gång vi vill omvända oss från vårt själviska sätt att fungera, vi har fått den helige Ande som gåva när vi vände oss bort från syndafallets makt över oss, vi är lösta ifrån de band som synden innebar men inte lösta från det liv på en jord som fortfarande bär de tunga och svåra konsekvenserna av syndafallet. Apost 19:1-6

Vad är då det viktigaste med dopet utom att vi ser det som ett medvetet val till ett liv i Jesu efterföljd, och ett mottagande av den helige Ande. Det handlar kanske om frukterna av ett liv i Anden 

Men andens frukter är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trofasthet, Gal 5:22

Andens frukter handlar liksom ökenfädernas vishet ang. Andliga erfarenheter, (där de säger ”andliga upplevelser ja, och sedan tvätten”) liksom profeterande Gamla Testamentet, liksom om WWJD, om det praktiska livet, det vi möter i vardagen. Där ligger skatten fördold. Om inte Andens frukter syns och kommer till uttryck i vårt förhållande till våra grannar, arbetskamrater, postiljonen, butikskassan, våra föräldrar, våra barn, våra äkta makar, vad är det då för frukter? Vad är då dopets frukter värt? Det som inte syns i det lilla det syns heller inte i det stora. Den som inte förvaltar sitt enda pund väl kommer heller aldrig att anförtros något större.

Må Herren Jesus ge oss vishet så vi kan hitta den skatt som ligger begravd framför våra ögon.

 Amen.