Verbum Divini - Guds ord

[Startsidan] [Programmet] [Verbum Divini] [Församling] [Kontakt] [Skillnaden] [Barn&ungdom]

Verbum Divini

"Upphöjd och förhärligad"

Predikan i Betel söndagen 1.4. (5:e söndagen i fastan)
av Sam Pettersson

Jes 1:16b-17
Sluta göra det onda
[17] och lär er göra det goda.
Sträva efter rättvisa,
stöd den förtryckte.
För den faderlöses talan,
skaffa änkan rätt.
Jes 58:10
om du räcker ditt bröd åt den hungrige
och mättar den som lider nöd,
då skall ljus bryta fram för dig i mörkret,
din natt bli strålande dag.

"Lär att göra det goda" implicerar inte det att det är något i oss som inte så natuligt gör det goda? Vi är fallna i vår natur, vi hänger oss betydligt lättare till det som ger oss något än det som ger andra något. Vi måste, enligt profeten, lära oss att göra vad gott är. Vad är det då som är det goda, vad är rättvist, vad är rätt? Jesaja, ja hela Bibeln och inte minst Jesus i NT är ganska tydliga på den punkten. Den undervisning och de varningar som det i GT handlar mest om är avgudadyrkan. Vad kommer på andra plats? Jo varningen för pengar rikedom, varningen för att glömma de fattiga, att brista i vårt ansvarstagande för de människor för vilka Jesus Kristus dog och uppstod, människor som ett orättfärdigt system och ojämlika förhållanden, i första hand, har utlämnat i den onda cirkel det innebär att vara fattig. I hela NT handlar var 14:de vers om pengar, i Lukas ev. var 7:de vers. Profeten fortsätter i kap. 58 att berätta vad som kommer att ske med oss när vi delar med oss och solidariserar oss med den som knappast har något av det som vi vanligtvis räknar som normal levnadsstandard. Jes 58:de kapitlet.

Vår orättfärdiga livsstil, inte minst den som vi av yngre datum vuxit upp med under goda förhållanden, kan inte förbli vår framtids mål och mening. Att mer eller mindre oreflekterat fortsätta som om vi inte hade några alternativ till den självcentrerade livsstil som vår västerländska konsumism erbjuder är att sluta våra ögon och våra hjärtan för världens nöd. Och här talar jag inte om u-landsproblemen enbart, utan det handlar om gamla och unga mitt i vårt samhälle som lider av fattigdom. Eftersom vår tids fattigdom inte bara handlar om materiell fattigdom utan lika mycket om andlig fattigdom liksom om en sorts samhällelig fattigdom. Men fattigdom är det fråga om och de hänger samman liksom tiggarrepet runt den fattiges midja är tvinnat av tre trådar. Vad var det profeten sa nu igen.

Jes 58:7-12
Dela ditt bröd med den hungrige,
ge hemlösa stackare husrum,
ser du en naken så klä honom,
vänd inte dina egna ryggen!
[8] Då bryter gryningsljuset fram för dig,
och dina sår skall genast läkas.
Din rättfärdighet skall gå framför dig
och Herrens härlighet gå sist i ditt tåg. ....
[10] om du räcker ditt bröd åt den hungrige
och mättar den som lider nöd,
då skall ljus bryta fram för dig i mörkret,
din natt bli strålande dag.
[11] Herren skall alltid leda dig,
han mättar dig i ödemarken
och ger styrka åt benen i din kropp.
Du skall bli som en vattenrik trädgård,
en oas där vattnet aldrig sinar.
[12] Dina uråldriga ruiner skall byggas upp,
gångna släktens grunder skall du sätta i stånd.
Du kommer att kallas
"den som murar igen rämnorna",
"den som gör det nedrivna beboeligt".

D.v.s. vår andliga fattigdom besegras, när vi besegrar varje människas personliga materiella fattigdom, och vårt samhälles sjuka, den moraliska fattigdomen, ges dödsstöten i samma ögonblick som människovärdet upprättas och den profetiska samhällskritiken verkligen har täckning för sina ord.

Den väg av halvljumma försök till solidaritet med de fattiga som kristenheten i vår stad och vårt land vandrar på kommer inte att leda till det förlovade landet. Vi behöver nya kraftfulla redskap för vår vandring. Vi behöver påminna oss om att det i varje människas liv står ett kors och att vi aldrig kan uppleva uppståndelsens härlighet om vi inte är beredda att också dela Kristi lidande. I mänsklig kraft är det omöjligt för oss att lyfta oss i håret, men för Gud är ingenting omöjligt, som ängeln Gabriel sa till Maria gudaföderskan. Därför är också nattvarden - en fattigmåltid av vin och bröd - ett tecken som vi får bära osynligt inom oss, en uppmuntran att välkomna den helige Ande in i vårt tempel liksom vi tar emot brödet och vinet. Ett liv i utgivande solidarisk Kristusefterföljelse är den enda vägen till ett sant mänskligt tillfredsställande jordeliv. Det är därför jag tror, det är det jag hoppas på, det är det jag längtar efter att skall bryta fram mer och mer i mitt hjärta och mitt ibland oss. Må Herren Jesus själv leda dig under din vandring Amen.

[Startsidan] [Programmet] [Verbum Divini] [Församling] [Kontakt] [Skillnaden] [Barn&ungdom]

*Verbum Divini*
	"Upphöjd och förhärligad"
	Predikan i Betel söndagen 1.4. (5:e söndagen i fastan) av Sam Pettersson
	Jes 1:16b-17 Sluta göra det onda [17] och lär er göra det goda. Sträva efter rättvisa, stöd den förtryckte. För den faderlöses talan, skaffa änkan rätt. Jes 58:10 om du räcker ditt bröd åt den hungrige och mättar den som lider nöd, då skall ljus bryta fram för dig i mörkret, din natt bli strålande dag. "Lär att göra det goda" implicerar inte det att det är något i oss som inte så natuligt gör det goda? Vi är fallna i vår natur, vi hänger oss betydligt lättare till det som ger oss något än det som ger andra något. Vi måste, enligt profeten, lära oss att göra vad gott är. Vad är det då som är det goda, vad är rättvist, vad är rätt? Jesaja, ja hela Bibeln och inte minst Jesus i NT är ganska tydliga på den punkten. Den undervisning och de varningar som det i GT handlar mest om är avgudadyrkan. Vad kommer på andra plats? Jo varningen för pengar rikedom, varningen för att glömma de fattiga, att brista i vårt ansvarstagande för de människor för vilka Jesus Kristus dog och uppstod, människor som ett orättfärdigt system och ojämlika förhållanden, i första hand, har utlämnat i den onda cirkel det innebär att vara fattig. I hela NT handlar var 14:de vers om pengar, i Lukas ev. var 7:de vers. Profeten fortsätter i kap. 58 att berätta vad som kommer att ske med oss när vi delar med oss och solidariserar oss med den som knappast har något av det som vi vanligtvis räknar som normal levnadsstandard. Jes 58:de kapitlet. Vår orättfärdiga livsstil, inte minst den som vi av yngre datum vuxit upp med under goda förhållanden, kan inte förbli vår framtids mål och mening. Att mer eller mindre oreflekterat fortsätta som om vi inte hade några alternativ till den självcentrerade livsstil som vår västerländska konsumism erbjuder är att sluta våra ögon och våra hjärtan för världens nöd. Och här talar jag inte om u-landsproblemen enbart, utan det handlar om gamla och unga mitt i vårt samhälle som lider av fattigdom. Eftersom vår tids fattigdom inte bara handlar om materiell fattigdom utan lika mycket om andlig fattigdom liksom om en sorts samhällelig fattigdom. Men fattigdom är det fråga om och de hänger samman liksom tiggarrepet runt den fattiges midja är tvinnat av tre trådar. Vad var det profeten sa nu igen. Jes 58:7-12 Dela ditt bröd med den hungrige, ge hemlösa stackare husrum, ser du en naken så klä honom, vänd inte dina egna ryggen! [8] Då bryter gryningsljuset fram för dig, och dina sår skall genast läkas. Din rättfärdighet skall gå framför dig och Herrens härlighet gå sist i ditt tåg. .... [10] om du räcker ditt bröd åt den hungrige och mättar den som lider nöd, då skall ljus bryta fram för dig i mörkret, din natt bli strålande dag. [11] Herren skall alltid leda dig, han mättar dig i ödemarken och ger styrka åt benen i din kropp. Du skall bli som en vattenrik trädgård, en oas där vattnet aldrig sinar. [12] Dina uråldriga ruiner skall byggas upp, gångna släktens grunder skall du sätta i stånd. Du kommer att kallas "den som murar igen rämnorna", "den som gör det nedrivna beboeligt". D.v.s. vår andliga fattigdom besegras, när vi besegrar varje människas personliga materiella fattigdom, och vårt samhälles sjuka, den moraliska fattigdomen, ges dödsstöten i samma ögonblick som människovärdet upprättas och den profetiska samhällskritiken verkligen har täckning för sina ord. Den väg av halvljumma försök till solidaritet med de fattiga som kristenheten i vår stad och vårt land vandrar på kommer inte att leda till det förlovade landet. Vi behöver nya kraftfulla redskap för vår vandring. Vi behöver påminna oss om att det i varje människas liv står ett kors och att vi aldrig kan uppleva uppståndelsens härlighet om vi inte är beredda att också dela Kristi lidande. I mänsklig kraft är det omöjligt för oss att lyfta oss i håret, men för Gud är ingenting omöjligt, som ängeln Gabriel sa till Maria gudaföderskan. Därför är också nattvarden - en fattigmåltid av vin och bröd - ett tecken som vi får bära osynligt inom oss, en uppmuntran att välkomna den helige Ande in i vårt tempel liksom vi tar emot brödet och vinet. Ett liv i utgivande solidarisk Kristusefterföljelse är den enda vägen till ett sant mänskligt tillfredsställande jordeliv. Det är därför jag tror, det är det jag hoppas på, det är det jag längtar efter att skall bryta fram mer och mer i mitt hjärta och mitt ibland oss. Må Herren Jesus själv leda dig under din vandring Amen.