Tro och lära

Automatisk förlåtelse?

Då Kristus dog, tog Han då alla synder som vi gjort och kommer att göra, på sig? Om Han giorde det, verkar det ju som om det inte skulle göra något, fast man syndar, då man ju vet att det är förlåtet.

Oviss

Det är alldeles riktigt, att då Kristus dog, tog Han a l l a våra synder på sig. 1 Petr 2: 24.

1 Kor 5:21. »Ty medan vi ännu voro svaga, led Kristus, när tiden var inne, döden för oss ogudaktiga.» Rom 5: 6.

Men vår synd är inte förlåten i och med att Kristus led döden, om vi inte har »låtit oss försonas» genom att i tro på Kristus som Frälsare, bekänt vår synd och i tron mottagit syndernas förlåtelse. Försoningen verkar inte automatiskt, så att alla människor skulle bli frälsta, därför att Kristus dött för allas synder. Guds ord uppmanar oss därför: »Låten försona eder med Gud.» 2 Kor 5: 20.

I den 32 psalmen berättar redan psalmisten, huru han upplevde syndernas förlåtelse: »Då uppenbarade jag min synd för dig och överskylde icke min missgärning. Jag sade: »Jag vill bekänna för Herren mina överträdelser», då förlät du mig min synds missgärning.» Ps 32: 5. I Joh 1:12 läser vi, »att alla som togo emot Honom (Jesus) gav Han makt att bliva Guds barn.» Läs vidare Rom 10: 9 13. Jag vill också påminna om Mark 16: 16: »Den som tror och bliver döpt, han skall bliva frälst »

Bibeln visar tydligt, att frälsningen, syndernas förlåtelse förutsätter ett personligt gudsförhållande en »nyfödelse», och den människa, som är född av Gud, kan inte fortsätta att leva i synden, som ju är upproriskhet emot Gud och Hans vilja. Hon kan falla i synd eller begå en försyndelse, men hon kan inte älska detta tillstånd och samtidigt leva i gemenskap med Gud. Läs 1 Joh kap 2 och 5.

Rafael Edström

(Mst 22/1968)

Tillbaka