Tro och lära

Driva ut andar?

Kan man vara medveten om sin egen ande? Kan man driva ut onda andar från sig själv, om man känner sig attackerad? I så fall hur kan man göra det?

Grubblande ensam

Dina frågor är så knapphändiga, så jag vet inte, om jag riktigt förstår vad du menar, men jag skall forsöka besvara dem så gott jag kan.

Enligt Bibeln och vår gängse uppfattning består människan av ande, själ och kropp. Kroppen behöver vi knappast förklara närmare i detta sammanhang annat än som en boning för vår själ och ande. Ibland användes begreppet själ också i vidare bemärkelse än vårt psyke och våra sinnesfunktioner, och då talar man om människan som en varelse med kropp och själ.

I skapelseberättelsen heter det, att Gud skapade människan av stoft och inblåste livsande i henne, och då blev hon en levande varelse eller levande själ, som det ibland heter. Anden är det gudomliga och eviga hos människan. Genom den kan hon komma i kontakt med Gud, mottaga Hans nåd och frälsning och öppna sig för Hans tilltal och mottaga Hans gåvor. Det är anden hos människan, som gör henne unik i skapelsen. Gud ville ha en varelse i sin skapelse, som Han kunde ha gemenskap med, därför heter det att "Gud skapde människan till sin avbild.

Om människan överhuvudtaget är medveten om någonting. så bör hon vara medveten om sin ande. Hon är medveten om, att hon är en andlig varelse med valmöjligheter och personligt ansvar för sitt handlande. Hon är också medveten om huruvida hon lever i en personlig gudsgemenskap, eller om hon föredrar att gå sina egna fördärvliga vägar bort från Gud.

I 1 Kor 2:11 heter det: "Vem utom anden i människan vet vad som finns i människan?'' I den äldre översättningen står det mera förklarande: "Ty vilken människa vet vad som är i en annan människa, utom den människans egen ande?" Av det forstår vi också, att människan är fullt medveten om, vad som rör sig i hennes egen ande.

Det där med onda andar och andeutdrivning skall vi handskas varsamt med och med stor respekt. (Apg 19:13-16) Att det finns onda andar och att människor kan vara besatta av onda andar är det ingen tvekan om. Men att plågas av onda tankar och frestelser är inte detsamma som besatthet och inte heller psykiska störningar, även om yttringarna kan vara likartade.

Att känna sig attackerad är långt ifrån att vara besatt. Jesus blev också attackerad (Matt 4:1-11), och Han visar oss genom sitt exempel hur vi skall bemöta den ondes frestelser. I Hebr 2:18 står det: "Eftersom han (Jesus) själv har prövats (egentligen frestats) och lidit, kan han hjälpa dem som prövas". När du anfäktas och attackeras, tag din tillflykt till Jesus. Han vill och kan hjälpa dig, och Guds ord är alltjämt det säkraste vapnet i frestelsens och prövningens stunder.

Rafael Edström

(Mst 20-21/1985)

Tillbaka