Tro och lära

Var finns de döda?

Pastor Edström.

Angående Hebr 12:1 undrar jag, om vi verkligen har en stor sky av vittnen omkring oss, och vilka är de? Är det avlidna personer, som kan se oss? Har läst om kliniskt döda, som återuppväckts. De har upplevt sig ha mött tidigare avlidna medan de var borta från kroppen. Men dessa borde ju befinna sig i Paradiset i stället for att irra omkring här???

"Vad menas?"

Hebreerbrevet bör i likhet med övriga Bibelns böcker betraktas som en helhet. Ursprungligen fanns ju varken kapitel eller versindelning. Därför måste det 12:e kapitlet betraktas som en direkt fortsättning på det 11:e, som ju kallats trons kapitel eller exempel på tron. Där omtalas ju Gamla testamentets trosmänniskor, och här i det 12:e kapitlet möter vi dem som åskådare till vårt livs tävlingskamp. Bilden av det kristna livet som en tävlingskamp känner vi igen från Paulus breven.

Den kristna människan är inte en turist, som är på sightseeing genom livet, utan hon har ett mål, som hon skall nå till vilket pris som helst. Ja, det gäller faktiskt livet. Hon har Kristus som föredöme och de i tron avsomnade som publik, som inspirerar och liksom hejar på. Det är hennes "hemmapublik". Och vi vet från idrottsliga sammanhang vad hemmapubliken kan betyda mycket för ett fotbollslag eller ishockeylag. Hebr 12 visar oss, att vi har en osynlig "hemmapublik" som kan följa oss, men vad som är ännu viktigare är, att deras föredöme får vägleda och inspirera oss i vårt trosliv. Deras minne och föredöme skall hjälpa oss att lägga av oss det, som är till hinder och tynger oss i vår strävan att nå hem. Sångaren sjunger: "Jag har valt att göra sällskap med Guds enkla vandringsmän..." De enkla vandringsmännen är även de, som gått före oss.

"Paradiset" eller "Abrahams sköte" är benämningar vi möter i bibeln, där de avlidnas andar befinner sig. Paulus använder uttrycket att "vara hos Herren". Dehär uttrycken skall mera betraktas som yttryck för ett tillstånd än, som geografiska platser. Vi har så svårt att förstå andarnas värld, eftersom vi kan röra oss enbart med jordiska termer och mönster. Att de saligas andar skulle "irra omkring" förefaller otänkbart utifrån Skriftens vittnesbörd. De har nått målet för sin pilgrimsvandring. De har inte varit några "irrande bloss" under jordevandringen, och det vore ju onaturligt, om de bleve det efteråt.

Förövrigt är Bibeln förtegen om de dödas tillstånd. Jesus Iyfter litet på förlåten i Luk 16 i berättelsen om den rike mannen och Lasaros. Eftersom Bibeln är så förtegen, bör vi vara försiktiga att dra för snabba slutsatser från berättelserna av de kliniskt döda, som återvänt till livet. Det är så otroligt svårt för oss att bedöma de eviga verkligheterna utifrån vår ytterst begränsade horisont, men fordenskull fördunklas inte det säkra hopp vi äger i Kristus. Han har besegrat döden, och med Honom skall vi få leva efter denna tillvaros slut i full gemenskap i en värld, där inte längre döden har något att säga till om.

Rafael Edström

(Mst 20-21/1984)

Tillbaka