|
Tro och lära Är det viktigt att vara baptist?Då jag läst intervjuerna i Mst med baptistungdomar har för det mesta deras uttalanden ifråga om vara baptist både förvånat och bedrövat mig. Då jag blev frälst läste jag Nya testamentet några veckor för att få klarhet i dopfrågan, och då jag förstod, att jag måste låta döpa mig, då gjorde jag så och alltsedan har jag varit en övertygad baptist. Nu undrar jag över, varför det inte är viktigt för dessa ungdomar vara baptister? Gammal baptist Tydligen håller jag själv på att bli “gammal baptist”, för jag har tänkt på samma sätt som du. Men då tror jag inte det enbart har med ålder att göra. Vi har ju varit unga en gång både du och jag, och tydligen var vi övertygade baptister redan då. Nu kan jag inte svara för de unga i Mst, men jag vill då försöka mig på ett svar eller en analys Först lägger vi märke till, att de som svarat i Mst är barn till baptister ända till femte led. En övertygelse ärver man inte. Den måste förvärvas. Något som man själv kämpat sig till betyder något helt annat än det man kanske mer eller mindre övertagit av andra. Vi kan t.ex. jämföra krigsveteranernas syn på vår självständighet och de ungas syn, de som enbart läst om händelser som timat. En annan sak är, vilken auktoritet man tillmäter Guds ord, Bibeln. Du läste ditt Nya testemante för att komma till klarhet. Kanske det är alltför få, som gör det i dag? Man kommer med så att säga av bara farten. Förkunnelsen kan också i många fall vara både oklar och trevande, men inte ens den bästa förkunnelse kan skapa tro om inte öron och hjärtat är öppna och mottagliga. Man har också sagt, att det ekumeniska klimatat skapar ovisshet och osäkerhet i trosfrågor. Man vill också hävda, att man inte kan vara en god baptist, om man vill vara en god ekumen. Det påståendet måste komma från ett missförstånd. Man har helt enkelt inte gjort klart för sig, vad sann och god ekumenik är. Den grundar sig på en klar övertygelse om det man själv tror, och den utövas i ett sinnelag av respekt, ödmjukhet och kärlek. Jag har aldrig behövt göra avkall på min baptistiska övertygelse för att kunna uppleva sann kristen gemenskap med dem, som tror annorlunda än jag, och för mig är det viktigt att vara baptist, därför att jag måste vara ärlig och uppriktig mot min egen övertygelse. Men under alla förhållanden måste jag vara ödmjuk nog att pröva min egen övertygelse inför andras argument. Och inför bibelordet måste alltid mina egna slutledningar böja sig. Att ha en klar och fast övertygelse innebär således inte att man är låst och statisk i sitt tänkande, utan ens tro och övertygelse måste utvecklas i takt med den andliga tillväxten och mognaden. Rafael Edström (Mst 18/1983) |