|
Tro och lära Måste "vuxendopet" ske inför en stor folkhop?Om jag vill bli döpt som vuxen, måste det ske inför en stor folkhop? Upplever många vuxendop som propaganda, vilket jag inte tror, att dop skall vara? Vuxendop Först skall vi se litet närmare på uttrycket "vuxendop". Såvitt jag kan se, så har det uttrycket präglats för att få fram en motsats till "barndopet". Baptisterna döpte ju inte sina spädbarn, och därmed förkastade man barndopet, och då en barndöpt kom till tro, så hävdade baptisterna att han måste döpas som troende, och eftersom det var fråga om en vuxen person, så kallades dopet för ett vuxendop. Förhållandena är ju fortfarande desamma, och därför talar man fortfarande om vuxendop. Men egentligen kan man inte tala om vuxendop i någon annan mening än, då barndopet förmedlas till en vuxen. D v s då man döper en vuxen människa utan att hon kommit till personlig tro på Kristus som sin Frälsare. Man kan aldrig bli så vuxen, att man kan döpas till Kristus utan personlig tro. Därför bör det dop, som baptisterna praktiserar kallas för "troendedop" och inte vuxendop. Det händer ju ofta att man döper tioåringar och även yngre, och då kan man inte kalla det för vuxendop, men det är unga människor, som kunnat avlägga en personlig bekännelse om sin tro på Kristus. Därför, om du vill bli döpt som, vuxen, så är det inte din "vuxenhet" som berättigar dig till att undfå dopet, utan det är din tro på Kristus som din personliga Frälsare. Mark 16:16. Dopet måste därför föregås av en viljehandling, som ofta kallas omvändelse, då man vänder sig till Jesus, Kristus i bön om syndernas förlåtelse och i tro tar emot Hans nåd till frälsning. Rom 10:9-13. Dopet kan sedan ske inför en stor hop människor eller inför några vittnen. Det är sant, att dopet inte är något propagandatillfälle för att visa "hur bra jag är", men det är alltid en bekännelsehandling, ett vittnesbörd om att den döpta mottagit Kristus som Frälsare och bekänner Honom som Herren i sitt liv. De närvarandes antal har ingen betydelse. På pingstdagen var det en mångtusenhövdad skara som bevittnade dopet, men då den etiopiske hovmannen blev döpt omnämnes enbart Filippus som närvarande. Troligtvis hade väl hovmannen någon betjänt med på resan, men Bibeln nämner ingenting om det. Apg 2:37-41; 8:36-39. Det finns ett starkt förkunnelsemoment i den offentliga dopförrättningen, som inte bör underskattas, men ibland kan omständigheterna vara sådana, att dopet bör ske mera enskilt, och dopets betydelse blir inte mindre för det. Rafael Edström (Mst 5/1983) |