Tro och lära

Ska vi ha synpunkter eller ståndpunkter?

Då jag läser en del kristen litteratur och lyssnar till predikan, så tycker jag att det är snart enbart synpunkter som presenteras. Förr talades det mera om att ta ståndpunkt för eller emot. Vad beror detta på, och är min iakttagelse riktig?

gammal läsare

Utifrån mina egna iakttagelser, så kan jag inte annat än hålla med dig "gamle läsare". Beror det kanske på, att vi är gamla läsare båda två?

Ibland blir jag väldigt trött på alla synpunkter man ska lyssna till, och jag vet knappast något, som kan framkalla starkare reaktioner hos mig, än då jag lyssnar till en predikant, som kommer med ett hyfsat påstående och i nästa sats tar tillbaka allt som har sagts med "andra synpunkter".

Vad är det för predikan? Har inte predikanten något att påstå, som han kan stå för, så tror jag, att det är bättre han tiger tills han fått något, som han är övertygad om.

Men har vi inte fått lära oss de senaste tjugo åren, att all auktoritetstro är förkastlig? Vi skall ifrågasätta allt och alla, och vi skall inhämta undervisning genom olika synpunkter och så måste vi ta hänsyn till olika åsikter, för att vi inte skall stöta oss med någon eller för att inte verka insnöade.

Ett sådant resonemang avslöjar huru långt vi har kommit från evangeliet och vad Nya testamentet visar oss. Det är lätt att förstå de negativa reaktionerna mot det auktoritära beteendet i form av ortodoxi och nazism m m, men i sin iver att bekämpa sådana yttringar har man till synes tappat bort Bibelns auktoritet.

Det finns en auktoritet, som kan kallas den goda auktoriteten, därför att den har sitt ursprung i den osjälviska kärleken. Den auktoriteten ger oss frimodighet att våga påstå och ta ställning. Man kunde också kalla den för en ödmjuk auktoritet, som väjer varken för våldet eller det allmänt accepterade. Här möter vi män som Mahatma Gandi och Martin Luther King m fl, som inte kan betecknas auktoritära men som genom sin inneboende styrka fick kraft och mod att ta ståndpunkt utan att kompromissa med sin övertygelse.

Att vara auktoritär är, för att citera C.G. Hjelm, "att fatta en ståndpunkt och inte fatta något mera", men ett övertygat ställningstagande kräver öppenhet, kärlek och ödmjukhet. Kanske det är just de bristerna som avslöjar sig i de många synpunkterna.

Rafael Edström

(Mst 20-21/1980)

Tillbaka