Bibelfrågor

Adam och Eva evigt förtappade?

Är Adam och Eva för evigt förtappade? Kommer de att uppstå vid dagarnas ände?

»Finns en förklaring?»

Först vill jag svara på den sena-re delen av frågan. Det är tydligt utsagt i Bibeln, att alla människor skall uppstå. »De som hava gjort, vad gott är skola uppstå till liv, och de som hava gjort vad ont är skola uppstå till dom.» Joh 5: 28, 29. När det här talas om att ha gjort gott eller ont, åsyftas först och främst vårt förhållande till Kristus, Joh 6: 29, och huru vi tagit emot Jesu frälsningserbjudande. 2 Tess 1: 8, 9. Läs vidare 1 Kor 15 och Upp 20. Sedan skall vi se på den första delen av frå-gan. Är Adam och Eva evigt förtappade? 1 Mos 3 berättar för oss om den tragiska dom som drabbade släktet, då de första människorna var olydiga mot Gud. De undgick inte heller straffet för sin synd. Men är de dessutom evigt förtappade?

I 1 Mos 3 möter vi inte bara domen över synden, utan här möter vi redan Guds uppsökande kärlek. Den av synden bedragne Adam gömmer sig för Gud men uppsökes med frågan: Var är du? Adam får sedan lyssna till hur Gud fördömer frestaren men också till löftet om En, som skall söndertrampa ormens huvud. I den 21 versen säges det, att Gud ger människorna kläder av skinn, och sätter på dem. Detta förutsatte, att djur hade fått sätta, livet till, för att Gud skulle, kunna kläda Adam och Eva. Liv hade offrats, blod hade utgjutits. Bibelns rättfärdighetstanke bygger ju på offer som försoningsmedel. De gammaltestamentliga offren var ju en förebild till Kristi offerdöd, Hebr 9: 11—28. Genom att ett offerdjurs blod utgjutits kunde så de första människorna träda fram inför Gud och motta en »rättfärdighetsklädnad» som kunde skyla deras synds nakenhet. Efter detta syns det, som om tron på Gud och Hans kärlek hade återställts hos Adam. (Det var ju här, som synden hade fått sitt rotfäste i de första människorna. Genom frestarens sätt att bedra hade de ifrågasatt Guds kärlek och omtanke i att förbjuda dem att äta av kunskapens träd.) Han ger sin hustru namnet Eva, som betyder leva, »ty hon blev en moder till allt levande». Egentligen skulle han väl efter allt kallat henne moder till allt döende, men säkert var det den återuppväckta tron som gjorde, att han gav henne detta namn. Nu står det i Bibeln, att »den rättfärdige skall leva av tro» Rom 1:17. Därför tror jag, att Adam och Eva inte skall gå evigt förlorade.

Rafael Edström

(Mst 20/1968)

Tillbaka